Tillbaka till vardagen

Jag har sagt hejdå eller Adios till Venezuela för denna gången nu
och är åter tillbaka i vardagen.
Jag landade igår och sitter på kontoret idag.
Det känns faktiskt ganska skönt att gå och jobba direkt
utan att ha en extra semester dag hemma,
nu blev det att gå tillbaka direkt till vardagen
och det behövdes, hade jag tagit resväskan och dragit annars?

Jag var så ledsen när jag åkte hem i måndags.
Jag grinade när jag sa farväl till mina vänner där nere
och tårarna rann hela bussresan till flygplatsen.
Och det var inte bara en eller 2 gånger jag funderade på
att strunta i att åka hem och vara kvar ett par dagar till,
nej till och med på flygplanet så hoppades jag att det
skulle vända tillbaka. Min danska flygkompis,
som även hon reste själv, och jag skojade om
att vi skulle kapa planet och flyga tillbaka det.
Men nej det gjorde vi så klart inte.

Det har hänt så mycket roliga saker där nere.
och även jobbiga saker.
Det jobbigaste på stranden var ju alla säljarna
"special price for you my lady" och
"special price for you my friend"
det var standard repliker och allt kostade 60 bolivares (120 kronor),
innan du hade prutat ner det så klart.

När jag var i Malmö en sväng i morse innan jobbet så
drömde jag mig återtillbaka. Alla är så sura och inte direkt otrevliga här
men det är inte alls den här gemenskapen.
Där nere pratar man med varandra.
Sitter man bredvid någon på bussen så börjar man automatiskt att prata med den personen,
bussresan blir så mycket trevligare då. Eller om man möts under träningsrundan så
tar man den sista biten tillsammans eller tar en paus och snackar en stund.
Så gör man inte här, speciellt inte i storstäder, det är lite synd tycker jag.
jag vet att jag sa det för länge sedan här i bloggen och jag säger det igen
jag tycker Sverige har blivit så kallt.


Nåja jag tycker i alla fall att det är ganska skönt att
vara tillbaka på kontoret och göra lite nytta.

Innan jag avslutar tänkte jag dra 2 Venezuela skämt.
Och dom är ganska rasistiska där nere (lokalborna)

NBA (ni vet basketligan i USA) är en förkortning och står för:
Negro Bastantic Games

Eller om man är 2 person som "are in love"
så är man antingen någons:
Negro eller Negrita

paus i 39 graders varme

som ni marker har jag lite blogg paus. jag har ingen dator med mig till hotellet utan far fa till internet cafeet och det orkar jag inte med varje dag.

det har varit 39 grader varmt de senaste dagarna sa jag ligger och njuter bade nere vid havet och uppe vid poolen.

i morgon ska jag pa jeep safari och pa torsdag eller fredag ska jag tillbaka till farmen och rida chocolate igen.

Om en vecka ar jag tillbaka i Danmark/sverige for att aterga till vardagen
men under tiden ska jag njuta sa mycket som mojligt av bade varmen,
semestern och trevliga manniskor.

om inte annat sa hors vi om en vecka igen

chio

Venezuela

nu ar jag nere i venezuela
semestern har borjat riktigt bra
men raserades precis av ett mail.
Fruktansvart javla dalig stil!
.tusen takk for det!
jag kunde fatt beskedet nar jag kom hem
och inte sitter helt sjalv pa andra sidan jordklotet!

jag vet inte vad som missuppfattades?
"kemin mellan X och X " betyder vallan
inte atutomatiskt att det var karlekskanslor?
nah det hoppas jag verkligen inte
eller sa skrev jag fel.
det skulle nog ha varit ja va faan sager man
nar 2 manniskor helt plotsligt bara kan prata med varandra
fast dom inte kanner varandra?
och bara for att det ar 2 manniskor av det motsatta konet
betyder det da att det ar karlekskanslor?
haha aha nej det hoppas jag verkligen inte.
antingen har jag javligt fel
eller sa ja ja vet inte.

nu ska jag forsoka skaka av mig beskedet fran mailen
dalig stil som iaf har forstort min kvall!!!!
Tusen takk for det.

jag har iaf bestamt mig nu.
jag har fattat beslutet jag trodde skulle bli svart att
fatta men nu har jag bestamt mig.
Att jag ens overvagde ett alternativ 2 ar for mig helt obegripligt just nu!

naja resedagboken ar uppdaterad.
det var mulet pa formiddagen
men trots det 32 grader varmt,
pa eftermiddagen blev det sol sol och mera sol

maste ga internet cafet stanger.

chio

En kvinna är inget sexobjekt

nu är jag redo
Nu är jag redo att berätta
Nu tar det inte längre emot att skriva
Nu kan en penna ramla ner utan att jag hoppar till,
hundarna kan röra sig utan att jag kryper ihop och får hjärtklappning.

Jag vet att flera av er dömmer mig.
Men det som hände var INTE mitt fel.
Det kan aldrig bli mitt fel, hur ni än
argumenterar kan det ALDRIG bli mitt fel.
Ni kan INTE lägga denna skuld på mig.

Återigen har jag fått lära mig vilka som är mina riktiga vänner
och ni som dömt mig och som sagt att jag får skylla mig själv,
ni tillhör inte kategorin av riktiga vänner.

visa mig inte skuld
säg inte att jag får skylla mig själv
Använd inte ord som "intressant" och ifråga sätt inte.
Bevisen håller!

Jag är människa jag också.
Min kropp är inget objekt.
Min kropp är ingen öppen bok som får läsas av vem som helst.
Min kropp är ingen madrass som man får göra vad man vill med.
Jag är en människa jag också.
Jag är värd lika mycket som alla andra och ett nej är ett nej.
Ett nej är alltid ett Nej och kan man inte acceptera det går man över gränsen.

Jag ska inte behöva ursäkta mig för att jag är kvinna.
och bara för att jag är kvinna får jag ta all skuld?
Ni som skyller på mig och ni som säger att det är mitt eget fel,
vad grundar ni det i? För att jag är kvinna?
Som i detta fallet inte ens var sexigt klädd
och bara ville ha en religionsdiskussion.
Ni som dömmer mig, som gett mig en stämpel,
som säger att jag får skylla mig själv,
menar då alltså att detta aldrig ska kunna gå?
Ni menar att man aldrig ska kunna träffa nya människor utan att bli våldtagen.
För det är precis vad som hände.
Inte nog med att jag måste leva med skammen, med ett dåligt självförtroende
och trots en enorm rädsla vara stark.
jag ska också leva med så kallade vänner som dömmer mig.

Som kvinna i dagens samhälle ska du inte längre kunna möta nya människor,
varken i matkassan på Ica, på statoil, på jobbet eller på bussen.
Som kvinna kvittar det hur du klär dig, det spelar ingen roll att du går runt i myskläder,
i jeans med skjorta och kofta eller med kort kjol och tajt linne.
Det spelar heller ingen roll om du är nyckter eller onyckter,.
Nej, för du ska alltid vara beredd på att ha ofrivilligt sex och att männen
kan våldsföra sig på dig.
Kvinnan är uppenbarligen så nedvärderad i dagens samhälle att det inte spelar någon roll
om du har en bra högskoleutbildning eller jobbar som städare eller vad du gör.
För det ni gör, ni som dömer mig är att ni säger till mig att jag får skylla mig själv
för att jag är kvinna. Ni säger att en kvinna alltid ska sära på benen oavsett om hon ville eller inte.

Det spelar ingen roll.
Det ni säger håller inte.
En kvinna ska också kunna träffa nya människor.
En kvinna ska också kunna röra sig fritt
En kvinna ska också kunna känna sig trygg.
En kvinna ska inte behöva bli av med sin trygghet
En kvinna ska inte behöva bli så kränkt som jag har blivit.
En Kvinna är en människa hon också.

Trettiofyra timmar kvar

jaha efter ännu en sömnlös natt sitter jag här.
jag förstår egentligen inte varför jag har sådan panik.
men det är ju som vanligt, ni som känner mig vet ju att jag inte
direkt har några nerver av stål.

klockan är 20 i åtta, för dryga timmen sedan gav jag upp och klev ur sängen.
Becca och hundarna sussar fortfarande.
jag ska nog ta och börja diska så har jag det gjort.

om fem-sex timmar ska jag lämna killarna,
hur ska jag klara mig utan dom i 2 veckor?

om åtta-nio timmar lämnar jag trelleborg
om nittton timmar lämnar jag sverige
om tjugotre timmar lämnar jag danmark
om trettiofyra timmar landar jag i Venezuela.

Allt ska vara klart idag, precis allt ska vara klart inom nio timmar.
nu ska jag sätta fart.

faan va har jag glömt??

becca har varit här hela dagen idag,
jag trodde det skulle få mig att lugna ner mig,
men ikke sa nicke, istället har becca stått ut med
en hysterisk Ika hela dagen, totalt panikslagen.

jag undrar hur jag ska hinna med allt innan i morgon,
för i morgon klockan 16 lämnar jag lägenheten för att ta mig in till Malmö,
det är lättare att ta sig från Malmö till Köpenhamn i ottan på måndag nämligen
plus att jag tänkte försöka ta mina sista timmar i Sverige och koppla av till en bio
med skådespelaren.

men panik jo då, har packat om 2 gånger idag, har packat hundarnas väska,
varit på stan med becca, postat brev, packat handbagaget, lagt fram resekläder,
och haft hysteriska utbrott, becca måste verkligen tycka detta är jätte roligt.
men jag är djupt tacksam för att hon ska sova här i natt så jag slipper sova själv.

jag har sådan resepanik och resfeber.
vad har jag glömt? det känns som jag kommer stå där på kastrup på måndagmorgon
och få tanken "faaan jag har ju glömt....."

Min panikdag avslutas i kväll med en underbart mysig afton med Elvis. Och trots att elvis ligger på min mage så får inte ens hjalmar branting vara i soffan utan ligger helt själv ute i kökek, han passade dock på att komma bort till mig när jag var en snabbis i damrummet. Det är min och elvis kväll, det har han bestämt.

Var på KK (kvinnokliniken) innan idag, det gick bra fast det blev tungt och jobbigt fast min doktor på KK är väldigt bra, därefter växla pengar ( gu va dollarn är dyr), packade ( min kära mor påminnde mig igår om att jag måste packa), köpte hundmat ( hjalmar branting och elvis vill visst ha mat när jag är på semester) och sedan halv sju ikväll har jag nu mys med elvis, en fantastisk fredagkväll med andra ord och vi ( jag) ylar till så ska det låta.

Resfeber.

Jag har kännt mig ovanligt lugn och trygg inför resan, kanske för att det hänt så mycket annat i mitt liv de senaste veckorna.

Men idag när jag pratade med min kollega marie gick det upp för mig. Jag har total panik inför resan!!! Och snus, ja måste köpa snus för 2 veckor! Det blir katastrof om jag glömmer det! Kommer planet störta? Eller finns det en pilot? Hittar ja bussen på flygplatsen i porlamar? Kommer elvis rymma igen som han gjorde sist jag var på semester utan honom? Kommer jag hem levande? Kommer ja träffa på folket jag lärde känna för 2 år sedan? Vad gör dom idag? Hur mycket har förändrats? Vad har turismen gjort med ön? 2 veckor, 14 dagar, utan pojkarna och utan telefon helt själv, vad faan tänkte jag med?

Men jo jag ser fram emot det. Det är bara en skräckblandad förtjusning just nu. Ren jävla panik som lägger sig så snart jag kommer på flyget på måndag och 11 timmar senare landar på ön, hittar bussen och checkar in på hotellet, då, när jag kliver in i min bungalow, då lägger sig paniken och min semester blir riktigt bra! Eller? Den blir nog perfekt, eller?

Hur reagerar cos när jag kommer tillbaka och vill rida choclate? Jag har inte sagt att jag kommer, måste nog skicka ett mail, var länge sedan nu som jag mailade med farmen. Sist vi mailade skulle jag boka resan, det är 5 månader sedan. Och camille, jobbar hon kvar i hennes mammas affär på stranden eller har hon fått råd att läsa på collage nu? Ja tog aldrig hennes mailadress så jag har inte haft kontakt med henne. Och hennes söta lillasyster, ett ansikte jag inte kunnat glömma. Och den fattiga familjen längs den långa stranden vi stannade vid på jeepsafarin.lever dom fortfarande på havets rikligheter utan att ha råd att sända dottern till skolan, eller har turismen förbättrat deras standard?

Många frågor och funderingar och panik. Det är liksom inte till sala jag ska, eller hem till trelleborg, nej ja ska till andra sidan jordklotet!