söndag 31 oktober 2010

bara ord

Vilsen
Ont i magen
Mår illa
Vilsen igen
Kan inte sitta still
Tankar flyger och far
Niklas Strömstedts alla Cd skivor spelas i cdspelaren
Jag rensar garderober, måste ha något att göra.
Katastrof!
Jag kan inte vara glad
känner en rädsla
en panik
ett ljus i en mils lång mörk tunnel

onsdag 27 oktober 2010

Vilsenheten

Att gå vilse är ganska lätt hänt. Man står vid ett vägsjäl och råkar ta höger istället för vänster.
Man går först åt höger.. vänder efter en bit på vägen och tar vänster istället, vänder återtillbaka till vägsjälet och står där förvirrat. kanske var det rakt fram man skulle ha gått hela tiden utan att göra en avstickare?

Nåja Min Elvis Presley är fortfarande sjuk. Öroninflamationen han har beror på något och igår togs det blodprov för att bla se om det är borelia. han fick örondroppar, öronrengöring och så har jag fått ett specialschampo han ska badas med varje dag och så ska han kanske äta specialkost, veterinärkalaset kostade bara igår 3500 kr och vad slutsumman blir det vet jag inte ännu, spelar ingen roll. Elvis är min älskade troföljare och det får kosta vad det kosta vill bara han blir frisk. om jag så får ta ett extra jobb för att kunna betala veterinären. Är lite sur på veterinären vi åkte akut till för 3 veckor sedan bara, dom borde ha tagit ett blodprov redan då så skulle det inte ha gått så här långt.

måndag 25 oktober 2010

3 gånger vinst på søndagens utställning

I går var ju en dag som var totalt upp och ner men slutade gott iaf.
Låt se vad som hände?

Jag missar 05,45 bussen från Trelleborg, chansar och tar nästa buss, kommer in till Malmö och ser att tåget står på perongen, springer dit med hundarna i deras vagn. Jag hinner tänker jag och precis när jag ska trycka upp dörrarna, han bara sträcka fram handen så börjar tåget rulla iväg. Helsike! Kollar när nästa tåg går till Bräkne-Hoby, jo först klockan 9,28 och jag skulle missa utställningen helt. Går till busshållplatsen, hoppar på bussen tillbaka till Trelleborg, väldigt besviken och ringer Emma som jag skulle träffa i bräkne-hoby, precis då Kräks Jack Daniels ner hela mig och jag börjar redan undra vart denna dagen ska sluta. Är tillbaka i Trelleborg 08,30 och ringer J, måste tala om att jag är hemma, han ska då till Sölversborg och erbjuder sig att låta mig och hundarna följa med, snällt! Inser att det blir knapert med tid och Emma lyckas tack och lov få dom att hundarna får starta när jag kommer. Precis när jag sprang in skulle Elvis in och han han aldrig uppfatta vad som hände, 1 minut senare skulle valpen in och 2 minuter efter det skulle Edith in i ringen. 10 minuter efter ankomst till Bräkne- hoby var jag alltså helt klar och hade 3 vinster i min hand, dock utan HP så dom gick inte till gruppfinalen, snålt kan tyckas på en inofficiell utställning.

Det blev alltså 3 gånger vinst igår. Alla 3 vann sina klasser men jag är djupt besviken på att domaren inte gav dom HP. Ediths ögon föll honom inte i smaken, Elvis hade lite tunn bröstkorg och jack som är 4 månader var för valpig. Nåja Edith är jag iaf mest stolt över och även om jag tyckte att domaren var snål med HP så ska jag låta Edith ställas för honom igen, enbart för att hon för första gången stod fint på domarbordet och lät honom titta på hennes tänder utan att hon panikslaget kastar sig iväg som hon gjort det senaste året.

Nu ska dock Edith ta utställningsuppehåll ett bra tag pga andra planer och även om det var skönt att avsluta hennes utställningsår med en vinst och ett bra beteende på domarbordet så är jag oerhört besviken över att hon bara fick en slät 1a.

Iaf efter utställningen så kom jag hem igen till Trelleborg runt 16.45 tiden och när jag kom hem så fixade jag lite, jobbade undan en del, drog jag ut på en träningsrunda innan jag satte mig och tittade på filmen "den fula sanningen". En romantisk film man inte ska titta på själv. Nu hade jag iof mina hundar och min kompis Jenny i soffan men det är ju inte samma sak.
Dagen slutade iaf väldigt bra vilket man inte trodde på morgonen.

Cascada - Everytime we touch (slow)

torsdag 21 oktober 2010

Vilse i Pannkakan

I morse så tog jag med mig Elvis på en träningsrutt. Jag fick hamngatan ner mot stavsten och bort mot Albäckskogen, tänkte att jag kunde gena vid stavsten bort mot albäck, hamnade vid en sjö ( inte havet utan vid en sjö) och hade ingen aning om vart jag var någonstans. Efter att ha gått runt där en stund insåg jag att jag var vid Flaningen borta vid hallakroken och nu var frågan hur hittade jag därifrån bort till Albäckskogen? och hur kunde jag hamna vid Flaningen? Elvis blev ju väldigt glad för promenaden blev ju på ett sätt längre. Jag gick först rakt på och sedan till vänster då kom jag bort till Netto och Hedvägen och jag visste vart jag var igen. Gå vilse i Trelleborg?? Lika illa som att gå vilse i Sala och kanske är det just pga detta som dom säger att man blir inte Trelleborgare förrän efter 15 år och då har jag 13 år kvar i såfall.

När klockan var 10.40 hade jag hittat hem till mitt lilla hus igen, 2,5 timmar efter att jag startade och det var lite senare än planerat. Nästa gång ska jag ta karta och kompass med mig eller hålla mig till öster istället för väster som jag brukar göra när jag är ute på Powerwalks turerna.

På ett sätt hittade jag ju hem efter min vilsna tid vid Flaningen, Men samtidigt så känner jag att jag inte alls hittat hem. Jag känner mig fortfarande vilse. Konstigt vad livet kan förändras på kort tid. Men jag hittar nog hem igen, kanske inte idag, inte i morgon eller nästa vecka men inom en snar framtid hoppas jag att jag hittar hem iaf. Att ständigt försöka hitta rätt väg tar på krafterna. Jag trodde att jag hittat hem men nu känns det som att jag bara var där som gäst.

onsdag 20 oktober 2010

lite hundnytt

Jag fick 2 trevliga brev igår i posten. Det ena var intyget från Malmø Djursjukhus på att Elvis Presley hade 2 fullt normala och fungerande testiklar innan han kastrerades før 2 år sedan så nu kan jag anmæla honom till alla nationella och internationella utstællningar :D

Det andra brevet var från SKK och mitt Kennelnamn har blivit godkænt från FCI. Nu har folk 1 månad på sig att protestera och om det inte har kommit in protester den 1 december 2010 så ær jag stolt kennelægare till kennel XXXX ( nej jag får inte anvænda namnet offentligt førræn protesttiden ær slut så ni får vænta med att veta till den 1 december.

Skottlossningar mot bussresenärer och oskyldiga

I Malmö har det den senaste tiden inte varit så säkert att åka buss då både stadsbussar och regionbussar beskjuts och de senaste veckorna har även folk som väntar på bussen, främst stadsbussarna, blivit beskjutna och senast i natt var det en man som hamnade på sjukhus efter att någon sköt på honom bakifrån. Det känns ju väldigt tryggt i eftermiddag när jag ska vänta i några minuter på min buss från Malmö central mot Trelleborg. Som tur är så finns det ingen buske precis bakom den busskuren utan bara en Kebabbar och bakom den så är det en Å/kanal.

Nu blir min fråga: vad är det för sport och vad är vitsen med att skjuta mot bussar och bussresenärer? Vad är det man vill åstadkomma och vad kommer ursäkterna att vara från dom som håller på? "det finns för lite att göra i staden"? För det brukar ju vara ynglingarnas ursäkter. Undra om det höll när dom sköt ner en person på en fullstatt restaurang, också det i Malmö, i helgen. Jag är mest nyfiken på vad det är för folk som gör detta mot oskyldiga människor och vad vitsen är med att skapa denna panik som det blir.

Att Malmö blivit en allt osäkrare stad kände jag redan när jag flyttade där ifrån för några år sedan. Men hur långt ska det få gå? Vad är nästa steg?

TFF-DIF matchen

I söndags spelade TFF, Trelleborg fotbollsförening mot DIF, Djurgårdens idrottsförening.
Det var stundtals en tråkig match men under majoriteten av matchen hade Trelleborg övertaget och deras 3-1 vinst kunde ha blivit större. Djurgårdens mål kom när Trelleborgs målvakt för stunden var lite förvirrad och troligen störd av något för när bollen kom in i målet stod han som ett frågetecken, kanske för att han var så helt säker på att bollen skulle gå utanför? men det såg lite roligt ut.

fredag 15 oktober 2010


Jag var på banken i malmö. Bakom disken satt en jätte trevlig kvinna, hon var från västmanland och hade kvar den västmanlänska dialekten som jag allt mer fått tillbaka sedan jag fyllde 30, inte riktigt sedan sjukhustiden i februari iaf.

Nåja när man träffar någon med samma dialekt så långt bort från barndomstaden, sitt hem, så blir man så glad och känner genast en slags konektion (hur det nu stavas). Det är som när man är utomlands och träffar någon som talar samma språk som du. Det är något speciellt och kvinnan bakom disken på banken idag ville tydligen inte att samtalet mellan oss skulle ta slut och troligen kom hon från just Sala, hon sken iaf upp när hon fick höra sala och vårt samtal fortsatte på ren västmanlänska, som om vi pratade ett främmande språk i ett främmande land där vi bor men inte riktigt känner oss hemma, man kände sig nästan lite exotisk.

I min torsdagsgrupp har jag en man, 80 + han är från köping, bara några mil från sala. Vi är utbölingar mot alla skåningar, importer, han
Har bott i skåne i 50 år, jag i 6år. Ingen av oss ses som skåning och vi känner oss hemma i båda landskapen, både i västmanland och i skåne.

Det här med blondin...

Okey nu på morgonen har jag varit en riktig, riktigt blondin på kontoret, inte bara engång utan två gånger och jag skämdes så oerhört mycket efter det. Pinsamt Erika, Pinsamt! Om jag bara kunde tänka mig för innan jag öppnade munnen någongång, Nåja dom andra på kontoret hade roligt åt mig och jag fick skämmas enormt mycket. Tack och lov fick jag iaf kalla in våra IT tekniker för det gick iaf inte att göra detta som jag tydligen enligt mina kollegor borde ha klarat av eftersom jag jobbar på ett IT bolag. Men det som gjorde det roligt var vad jag sa och hur jag sa det, det bjuder jag på.

I dag är det iaf fredag och den här häcktiska veckan för både mig och hundarna och hundarnas "farmor" börjar lida mot sitt slut. Klockan 14.00 i dag får jag åka hem från kontoret i danmark och kan känna mig ledig en hel eftermiddag och en hel lördag iaf. I eftermiddag när jag kommer hem ( 15.45) så ska jag städa och rensa ur hundarnas garderob, en heldel av de gamla hundkläderna ska jag ta med till Staffanstorp på söndag när vi ska dit och utställningsträna. Maria ville skicka med dom kläderna med sina valpar när dom flyttar hemifrån om 2 veckor och jag får mer plats åt nya täcken och overaller till vintern.

På söndag eftermiddag ska jag sedan gå på fotboll med ungdomarna. Det ska bli väldigt intressant och trevligt och jag hoppas att jag inte kommer att vara lika blondin då som jag varit nu på morgonen.

onsdag 13 oktober 2010

Min stickning

Var på utflykt till Hässleholm igår. Mycket trevligt. Hela vägen dit satt jag och stickade på Elvis kommande tröja som börjar bli klar nu, troligen är den klar i helgen. Just den här första tröjan som jag någonsin stickar själv kommer nog inte att bli så varm eller ens snygg, förutom att färgerna är riktigt snygga, bättre blir det nog med den gröna jag kommer att börja med efter denna. Nu har jag ju fått känna på och lära mig och någonstans måste man ju börja eller hur? Ska ta kort på resultatet så snart det är helt klart så får ni själva bedöma, jag tror dock inte att mina gamla syslöjdslärare Anita som jag hade på högstadiet mellan 1993 och 1996 skulle godkänna denna. Jag fick ju iaf en 3a i sydslöjd när jag var 14-15 och mycket var nog för att hon kände min morfar som hade varit lärare på Vallaskolan i Sala i hundra år innan han gick i pension. Nåja även om mina sykunskaper utvecklats enormt sedan dess eftersom jag ofta syr så har nog inte stick kunskaperna gjort det då jag inte stickat på ja iaf 10 år innan jag gav mig på detta projektet.

Som sagt någonstans ska man börja och jag är ganska glad att Elvis inte kan tala för då kan han inte rakt ut säga vad han tycker om tröjan som han kommer att få, även om han är ganska duktig på att visa känslor trots att han är hund. En sak har jag iaf lärt mig med detta projekt, Till nästa hundtröja ska jag ha hälften så stora stickor, dvs 2or istället för 4or som är normala stickor.

Markoolio - Hoppet kvar

Det här känns lite dumt. Men för lite över 1 år sedan när Elvis skulle fylla 4 så fick han Markolios nya skiva signerad. Iaf igår lade jag in den på Ipoden och lyssnade på den för första gången. När jag satt där på tåget mot Köpenhamn och stickade på den blivande tröjan till Elvis så poppade denna Markolio låten upp på Ipoden och jag fick lyssna om och om igen på den, den fick gå i repit. Jag tyckte den är riktigt mysig att lyssna på och därför delar jag med mig den till er.

söndag 10 oktober 2010

Så var helgen slut





Lorettah tog lite kort på hundarna igår eftermiddag. Här är 3 av dom.
Vi var in till Malmö och åkte hem till Lorettah vid 14 tiden igår och var där sedan hela eftermiddagen och ända fram till 19.00, en super mysig och trevlig eftermiddag med massa hundbus och hundsnack och fotografering.
På kvällen satt jag sedan och grät till filmen PS I love you och dagen tillägnas söndagstädning. Jag tycker det är så skönt att ha golven nydamsugna och nybadade höll jag på att säga, nyvaskade när arbetsveckan börjar och undanplockat på alla ställen utom på mitt skrivbord som jag verkligen borde sitta och rensa upp. Papper överallt, en annan dag får det bli. Veckan som kommer blir en rolig men jobbig vecka som jag knappt kommer att vara hemma under så därför känns det extra skönt att städa idag trots att solen skiner och jag egentligen bara vill ta en promenad på stranden med hundarna.


måndag 4 oktober 2010

Dom hær fruarna på Tv och førnedringsTv

Som alla vet vid det hær laget så har jag vældigt långt att pendla till jobbet.
Från Trelleborg till Køpenhamn. Hursom så hinner man tænka en del då
och nær jag læste Metro i morse om program som "fruarna i New York", Skånefruarna",
Hollywood fruar" och allt vad alla fruar programen heter och sedan har vi det hær Biggest loser programet.

Vi børjar med Fruar programen, varfør ær dessa så populæra? Nær førsta sæsongen var av Hollywoodfruar så var jag tvungen att ta fram Tv3 play och titta på ett avsnitt, efter halva programet insåg jag att jag återgår till att læsa mina bøcker och se mina dokumentærer. Vad ær det vi faschineras øver? Ær det att dom lever ett liv som mer æn hælten av værldens befolkning aldrig kommer i nærheten av? Ær dessa kvinnorna våra førebilder? Jag kan dock erkænna att jag fastnade direkt før hon Maria Montasami eller vad hon heter før hon ær från Væsterås och hon har verkligen tillsammans med sin man jobbat sig upp från noll. Åh andra sidan så har jag mest hørt talas om henne genom mina systrar som ofta citerar denna kvinna i deras bloggar.
Men jag førstår iaf inte varfør mænniskor lægger ner så mycket tid på att titta på dessa program, ær det underhållning att se rika mænniskor kasta bort sina pengar eller vad dom nu gør? Har man inget vettigare att gøra æn att titta på dessa serier? Jag har tack och lov inte kabelTv så jag slipper se dessa programen och jag behagar inte att titta på tv3 eller kanal 5 play heller.

Sedan har vi då Biggest loser Sverige som nu går på Tv4. Nær det gick på kanal 5 tittade jag ofta på det men nu nær det går på Tv4 så har jag endast tittat på några enstaka avsnitt och insett att det ær førnedringsTv. Kanal 5 filmade och hade upplægget på ett annat sætt æn vad Tv4 har, det var stor stor skillnad. Nær jag tittar på ett avsnitt på Tv4 verkar det som att man vill førnedra mænniskorna som jag sa, kanal 5 gjorde att de mænniskor som var med blev førebilder alà " kan hon eller han så kan jag"

TFF- MFF matchen

Klockan 18.00 i går kvæll gick startsignalen på Vångavallen. Øver 9000 åskådare jublade och det var ett faktum, skånederbyt var igång. Ett gæng hoppfulla Trelleborgs fans viftade med flaggor och sjung låtar om hur bra Trelleborg ær, men klacken øverrøstades av MFF klacken och ænnu værre blev det efter 27 minuter då MFF fick in sitt førsta mål. Men Tffs chanser på mål om och om igen gjorde att hoppet levde vidare, TFF kunde ta det hær, om bara marginalerna varit på deras sida.

En bit in i andra halvlek hoppade en MFF spelare ner på marken i straffområdet och det var ett faktum, MFF skulle få en straff, en straff som ær och længe lær førbli omdiskuterad. Alla utom MFFs egna supportrar ser att straffen inte skulle ha ægt rum utan spelaren kanske snarare skulle haft en varning før att han filmade eller vad det heter. Jag tror iaf att matchbilden hade sætt annorlunda ut om inte den dær straffen hade kommit.
Vi børjade dra oss ut mot utgången i 88 minuten och hørde då ett jubel från MFF hørnan, 3-0 blev slutresultatet och jag som hade trott att Tff P 14lags seger med 7-1 mot staffanstorp kanske hade smittat av sig till A laget.

Det var iaf skoj att vara på ett fullsatt vångavallen, vilket jag aldrig tidigare varit. Det var en god atomsfær, dessværre var TFF klacken alldeles før klena, samm med laget. Trodde verkligen att dom skulle ta MFF dom har ju gjort det førrut.


Undomsmatchen imponerade på mig igår i alla fall, det ær sællan man ser ett sådant bra passningsspel och sådant fachinabelt "hitta varandra utan att prata" samspel, tyckte till och med att deras samspel fungerade bættre æn Alagets, iaf just igår. men vad vet jag det ær ju endast mina åsikter.

En sak ær också ett faktum, det finns ingen stad i hela Sverige som brinner så mycket før sitt fotbollslag som Malmø gør. Det ær en stæmning och ett engagemang som varken går att åskåda i Stockholm, Gøteborg, Kalmar, Trelleborg eller vilken stad det nu gæller

söndag 3 oktober 2010

Fotbolls söndag





Då börjar helgen redan närma sig sitt slut och det går fort när man har roligt sägs det.


I går morse så gick jag som sagt ner på torghandeln och köpte garn och på eftermiddagen började jag sticka, förhoppningsvis blir resultatet en tröja till Elvis P men det återstår att se.

Jag satt och gjorde denna avkopplande syssla från klockan 14 till klockan 22 med en del pauser för hundrastning, matlagning och middag men just det här att kunna känna att man är kreativ trots att man slappnar av i soffan framför här är ditt liv och robins på tvn tyckte jag om.


I dag är det annars fotboll som står på schemat. Klockan 11 ska jag ha cyklat ner till Albäcksvallen och så ska jag titta på tff´s P 14 lag när dom möter P 14 staffanstorp. Det ska bli skoj att se dom och sen ikväll så är det ju derbyt. TFF möter MFF på vångavallen klockan 18.00 och det kommer troligen att vara en fullsatt arena ( som iof bara har plats för ca 8000) och en stämning som bara den gör hela matchen egentligen.

TFF´s P14 lag ligger ju 2a i deras tabell, bakom MFF P14 så idag känns det som att ungdomarnas match är lite guldstrid som dom pratar om på Tvsporten när Alagen spelar.

Ang Alagens derby så kommer jag hejja på TFF in i det sista så klart och vem vet laget kan överraska och vinna matchen som dom gjorde på Helsingborg förra året som var ett mycket bättre lag än dom..

Men vad än resultatet blir de respektive fotbollsmatcherna har jag insett att jag måste klä mig väldigt varmt med både långkalsonger/tights, mössa och vantar om jag inte vill frysa ihjäl. För nu är det ruskigt kallt ute.

Hejja TFF! Vi ses på Albäcksvallen och på Vångavallen!

lördag 2 oktober 2010

MIn älskade lilla Elvis Presley



Min älskade lilla Elvis Presley, det gör så ont i hjärtat att se honom så här sjuk. Var in akut till veterinären i Gylle i går eftermiddag och det visar sig att han har öroninflamation som satt sig på balsanssinnet. han går och vinglar och haltar med vänsta frambenet och ligger och kliar sig i öronen och gnyr hela tiden och är deppig. Lill plutten men om det gör så här ont att se sin hund sjuk hur ont måste det då göra i hjärtat när ens lilla människo bäbis är sjuk?
Tror jag ska sätta mig i gungstolen idag och sticka en tröja till honom, det kanske är en liten tröst iaf? Kanske beror på hur bra tröjan blir för jag har ju inte stickat på 100 år, eller ja iaf 10 år. Men i morse var jag ner på torghandeln på vårt stortorg och köpte billigt garn och 2 stickor och tänkte att nu får jag minsann ta och börja igen.


Det värsta med att se Elvis Presley så här dåligt det är väl att det sitter så mycket på balansen som det gör och att man verkligen ser hur han lider, i dag tex så vinglade han omkull när han skulle kissa. Men sen är Elvis också lite av en drama queen om man kan kalla det så. När han kastrerades för 2 år sedan tex så åkte jag in med honom till djursjukhuset akut 5 ggr efteråt och sa att något måste vara allvarligt fel men det visade sig mest att han tyckte synd om sig själv och efter 3 och 4 och 5 veckor kunde han lixom komma på sig själv att just ja jag har ont ungefär och genom åren har man lixom lärt sig med elvis att verkligen se signalerna på när han bara vill ha uppmärksamhet och tycker synd om sig själv eller om han verkligen är sjuk. Men det är likväl lika viktigt iaf att ge honom det han behöver, precis som med de andra djuren.