jag får dagligen frågan: hur känns det att vara mamma nu då?
Helt ärligt? De senaste veckorna har jag inte hunnit känna efter och den här veckan när jag fullkomligt drunknar i jobb så, för att inte säga något dumt håller jag mig till att "jag ser fram emot den 26 mars för då ska jag gå på mammaledighet", och efter den 26 mars så ska jag känna efter hur det är att vara mamma och då ska jag koppla ner ett par steg och i april ska jag nästan bara vara mamma.
och just nu är jag den här elaka tonårs bonusmorsan som inte låter tonåringen sova här med sin flickvän i helgen eftersom jag har årets viktigaste och tyngsta helg med jobb den här helgen, så nu är jag den elaka frun och den elaka bonusmorsan, men sov här då så tar jag väl in på ett hotell eller något för att kunna få jobba och förbereda mig och samla mig inför 3 gudstjänster och en konfirmationsavslutning?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Fy fan. Har full förståelse för ditt resonemang. Kramar.
tack Cajsa.
För det är ju så här att tonåringen och hans flickvän håller sig ju inte på sitt rum utan vill ju att pappan ska hitta på massa saker med dem vilket gör att ja......det är just att det är alltid så här....
Men konstigt. När js va 15 å hade kille hemma va vi bara på rummet å va väldigt tysta. (hångel e ju rätt ljudlöst) varför umgås de inte så?
Tack bra, brukar jag svara på frågan om hur det känns att vara mamma. För svaret är så komplext att jag aldrig orkar ta mig an att svara på riktigt!
Skicka en kommentar