hormoner, lycka och olycka

Dessa hormoner som svallar över är ju väldigt intressant att uppleva, inte bara för mig utan för hela familjen. I går grät jag i det som kändes som timmar fast så länge var det inte och efter ett uppehåll så brast jag i gråt igen, A frågade men vad är det nu? "jo jag är så himla lycklig, tänk om S hade hatat mig som många bonusbarn gör med sina bonusföräldrar"..ja något sådant sa jag. och faktum är att jag har en bonusson som jag kommer väldigt bra överrens med och har väldigt kul ihop med och jag känner mig väldigt lyckligt lottad som inte är en av de där personerna som har en bonusson eller bonusdotter som helt stretar emot dem. Sen har jag förmågan att lägga mig i S liv lite förmycket tycker han ibland samtidigt som jag märker att han uppskattar det för han kommer alltid till mig och berättar saker han inte känner att han kan ta med sin pappa eller sin mamma, det känns bra. S ser också väldigt mycket fram emot att få ett litet syskon och ganska snart när han fått reda på att han skulle få ett syskon så började han prata med bäbis och skrev även kontrakt på att S ska bli bäbis agent, målet är att bäbis ska bli fotbollsproffs eller handbollsproffs och S är då h*ns agent.

Hursom jag brast i gråt första gången då jag blev så less på hundarna, de ville inte gå ut och helt plötsligt fick jag för mig att bäbis inte ens vill umgås med mig, för om inte hundarna ville ut och träna och umgås med mig hur kan då bäbis vilja göra det? ja jag säger då det, man får för sig de mest underliga sakerna när man är gravid, för att inte tala om vilka märkliga drömmar man har nuförtiden