I slutet av marsmånad 2011 vaknar jag till mitt i natten av att min då fästman i sömnen säger om och om igen " du kan ju iaf säga till om du är gravid", det var ett jädrans tjat tänker jag och dagen efter går jag till apoteket och köper ett graviditets test, och ett till och ett till.. jodå enligt de 3 första så var jag gravid, får tid hos barnmorskan några dagar senare och även ultraljudet visar att jag är gravid men det kan ju vara felaktigt så jag köper ett graviditetstest på vägen hem och inom loppet av 2 veckor hade jag gjort 2 ultraljud och 6 graviditetstest från apoteket, jo då allt visade att jag var gravid.
Vem kunde tro i februari 2010 när jag låg på sjukhusbädden och kämpade för mitt liv att jag 1 år senare skulle vara gravid? 8 månader senare efter ett antal graviditetstester visar det sig dessutom att barnen är friskt och välmående och dessutom tidigt utvecklad. Vem kunde tro detta när jag låg där i februari?
Min graviditet var väldigt enkel och det gör att jag längtar till att bli gravid igen. I min första trimester mådde jag som om jag var överkörd av en ångvält och där kanske jag kände ett flertal tillfällen att det här med graviditet är nog inte min grej, men min storasyster tröstade mig och sa att ju sämre du mår desto bättre..
...Trimester 2 eller från vecka 16 har jag sedan mått kanoner kalkoners. Åh det var ljuvligt att vara gravid i trimester 2, fast magen växte ju lite långsamt. det enda som var i trimester 2 var ju att fötterna var så svullna så jag behövde gå med stödstrumpor hela sommaren, vilket jag naturligtvis vägrade de få dagarna de var högsommarvärme, och när vi var i serbien. Under den här tiden hade jag dessutom fotomani på magen.
I slutet av trimester 2 och i starten av trimester 3 fick jag problem med ischias men en duktig sjukgymnast gav mig rätt övningar och efter några få veckor hade jag inget problem med ryggen något mer. och hela trimester 3 mådde jag primadonna, njöt varje minut av graviditeten och brottades med viljorna att förbli gravid och att bäbisen skulle komma ut. Vem var den där hyresgästen i magen?
Livets goda vändning, att vara gravid var helt fantastiskt, underbart och magiskt, något jag hoppas att jag får uppleva igen.
Vem kunde tro i februari 2010 när jag låg på sjukhusbädden och kämpade för mitt liv att jag 1 år senare skulle vara gravid? 8 månader senare efter ett antal graviditetstester visar det sig dessutom att barnen är friskt och välmående och dessutom tidigt utvecklad. Vem kunde tro detta när jag låg där i februari?
Min graviditet var väldigt enkel och det gör att jag längtar till att bli gravid igen. I min första trimester mådde jag som om jag var överkörd av en ångvält och där kanske jag kände ett flertal tillfällen att det här med graviditet är nog inte min grej, men min storasyster tröstade mig och sa att ju sämre du mår desto bättre..
...Trimester 2 eller från vecka 16 har jag sedan mått kanoner kalkoners. Åh det var ljuvligt att vara gravid i trimester 2, fast magen växte ju lite långsamt. det enda som var i trimester 2 var ju att fötterna var så svullna så jag behövde gå med stödstrumpor hela sommaren, vilket jag naturligtvis vägrade de få dagarna de var högsommarvärme, och när vi var i serbien. Under den här tiden hade jag dessutom fotomani på magen.
I slutet av trimester 2 och i starten av trimester 3 fick jag problem med ischias men en duktig sjukgymnast gav mig rätt övningar och efter några få veckor hade jag inget problem med ryggen något mer. och hela trimester 3 mådde jag primadonna, njöt varje minut av graviditeten och brottades med viljorna att förbli gravid och att bäbisen skulle komma ut. Vem var den där hyresgästen i magen?
Livets goda vändning, att vara gravid var helt fantastiskt, underbart och magiskt, något jag hoppas att jag får uppleva igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar