att NEJ kan vara så roligt

sitter i B´s rum, hon leker sedan springer hon iväg ut i hallen och börjar plaska med hundarnas vatten, jag säger nej, hon skakar på huvudet. Tillbaka till lekrummet och samma visa igen, hinner knappt sätta ner henne på golvet förrän hon är ute vid hundarnas vatten igen, denna gången kommer jag dit samtidigt som henne, hon stoppar ner handen så att den nästan nuddar vattnet, tittar på mig säger näää och skakar på huvudet, sedan börjar hon skratta och stoppar ner handen och börjar plaska. Vi sätter oss och äter lunch, som många vet har vi jätte problem med att få mat i ungen men skam den som ger sig, hon får en brödskiva och jag tar fram grönskakslassangen, närmar mig hennes mun med skeden, hon stänger munnen, skakar på huvudet och säger nääää men brödet äter hon så jag tänker att idag ska jag lura henne så jag stoppar lite mat in i brödet, hon är tydligen väldigt intelligent för hon smakar knappt på brödet, säger bläää och skakar på huvudet och bara skattar. Hundarna måste ut , vi tar barnvagnen. B har en av alla sina my little ponys med sig, hon börjar kasta ner dem, jag tar upp och så fortsätter vi och var gång hon "råkar tappa" tittar hon på mig, skakar på huvudet och skrattar samtidigt som hon "råkar tappa ner" my little ponysen. Att nej kan vara så roligt...