True love

För en tid sedan skrev jag följande:
"Jag har märkt att ju äldre man blir desto svårare är det att träffa någon att dela sitt liv med. Man träffas men märker ganska snart att både han och jag har fullt upp på varsitt håll vilket gör att man knappt hinner prata i telefon och kanske är det därför det är så vanligt med kärlek på jobbet?Fast jag kan ändå inte sluta tänka att om man inte hinner ses o höras så kanske det inte är rätt? För jag tror nämligen att när man finner den rätta kärleken kan man inte tänka på något annat än just den personen och allt annat känns oviktigt. Eller har jag fel?Jag har mitt liv, mina vänner, mitt jobb, mina studier och mina djur. Tiden räcker knappt till som det är och så ska jag släppa in en karl i mitt liv? Som ja hinner se engång i veckan, på sin höjd max 2. Det kanske inte är rätt då? När båda är så upptagna att vi inte ens vet om vi är ett vi eller bara ett du och ett jag"

Det var inte alls särskilt länge sedan och visst hade jag rätt, när man väl träffade rätt
på en okänd plats av gemensamma vänner, när den vackraste bara dök upp där
från ingenstans och tog ett stort steg rakt in i mitt hjärta, och då det bara sa pang
på engång utan att vi ens pratat med varandra, då det bara kändes rätt
så blev det inte komplicerat. jag och den vackraste visste direkt,
utan att ord användes att vi är ett vi och det var inget snack om saken,
Från första ögonkastet så visste vi att vi skulle bli ett vi.
Det var inget "vi ska inte prata på 75 dagar" och alla andra regler
som finns när man egentligen inte har de rätta känslorna där,
jag visste direkt att DET inte fanns där från min sida
och att den personen jag träffade då inte var något för mig även
om det just då, de 3 gångerna vi träffades, var trevligt
att få lite uppmärksamhet och kanske behövdes det just då
och kanske var det meningen att jag skulle träffa den personen
för att den vackraste kort därefter skulle kliva in i mitt liv.
Den vackraste klev in precis när jag bestämt mig
och sagt till mina vänner att jag ska leva själv,
jag behöver ingen karl, 2 dagar senare
stod den vackraste framför mig och jag blev knäsvag.

Men det jag skrev i det citerade visade sig vara sant
för i riktig true love finns inga regler, kärleken har inga regler
och man bryr sig lixom inte om vad andra tycker och tänker
när man verkligen är kär så existerar inget annat än
bara vi. Allt annat är dimmigt och flyter nästan obemärkt
förbi och man har bara ögonen för varandra.
och att bara få 5 minuter med varandra varje dag
betyder så mycket, true love är true love