Förtrollad i den förtrollade världen

Jag borde försöka sammanfatta den senaste veckan
men jag vet inte vart jag ska börja.

Veckan som varit har varit så overklig,
jag nöp mig flera gånger för att se om jag
verkligen var vaken och jag försökte vända
bladet i boken och se om jag levde i sagan,
men det var verklighet, en verklighet
jag inte kan smälta för den var för bra
för att vara sann.

Hur kan den vackraste vara så perfekt?
Hur kan den vackraste vara så vacker?
Hur kommer det sig att den vackraste saknar skvanker,
jag trodde alla människor hade någon skavank,
men inte han, nej inte den vackraste.

När jag kom hem från kontoret i Fredags
så var maten klar i det vackra huset,
jag skulle vara där 20 minuter efter min hemkomst,
var det sant? hade han lagat mat till mig?
Det var 10 år sedan sist som någon
lagade mat till mig på en vardag.
Men den vackraste tar hand om mig,
när gjorde någon det sist?
Är det så här det ska vara?
och igår så hade den vackraste hittat böcker åt mig
som vi åkte och hämtade
och när vi gick ut med hundarna så
tog han Elvis och jag hjalmar branting,
Är det så här det ska vara?
Det är inte mina hundar utan det är våra hundar
och det är vår katt.
fast det på papper är mina hundar så,
ja jag vet inte vad jag ska säga.

Hela veckan har varit magisk,
overklig på något sätt,
jag trodde inte att man kunde ha det så här bra.
Och den här dagen kunde inte börja bättre.
Vi träffades på morgonen när den vackraste
var på väg till jobbet, han ville träffa mig
en liten liten stund innan vi skulle vara på varsitt
håll en hel dag, om vi bara haft semester en vecka till.
Och de där 5 minutrarna i morse gjorde att
jag kom speedad till jobbet, jag flög hit på
mina rosa moln och nu vill jag att dagen
ska gå lite snabbare för det är 7 timmar kvar
tills jag får träffa den vackraste igen...
som bor 344 meter i från mig.