lördag 26 juli 2008

kärleks spelet

I sex and the city pratar Carrie om det här kärleksspelet 
som man tydligen ska spela, både när man är singel, 
dejtar och är i ett förhållande. 
Det är som en katt och råtta lek, 
man ska spela svårfångad, samtidigt som man inte får vara för 
svår utan man måste vara tillgänglig.
Och sedan ska man vara spännande, hemlighetsfull och lurig,
vad som hände med rak och ärlig det vet jag inte. 

Som singel ska man tydligen dejta, man ska hoppa i säng 
med varenda kille man hittar, men inte för många för då är man en hora,
medan killarna som hoppar i säng med alla tjejer
samlar mer statuspoäng ju mer de leker och sårar tjejer. 

Om man som singel inte vill dejta, gå på nattklubb eller något annat,
då är man tråkig och bara sitter hemma och tänker på sitt ex,
som förövrigt hör av sig varje dag för att han vet att man sitter hemma
och kan då utnyttja situationen, tjejen blir glad för att han hör av sig, 
börjar hoppas igen, men det visar sig vara förgäves, exet vill bara 
leka och känna att han har säkert sex, han utnyttjar situationen. 
Om tjejen sedan går på dejt eller flirtar runt så kommer han krypande
och vill ha henne tillbaka, det är bara han som får vara singel, inte hon. 

Men tänk om man som singel bara vill vara själv? 
Om man inte vill leka det här katt och råtta spelet? 
Om man inte vill hålla på och ljuga och låssas att man är frisk fast man är sjuk?
Eller om man inte orkar beblanda sig med killar igen för att man bara blir sårad? 
Lagom när man tror att man kan lite på killen och känner sig trygg,
man har utvecklat starka känslor, då tycker han inte det är något roligt längre,
då drar han och ett hjärta brister, det kan ta 2 månader upp till 4 år. 

Jag vet inte hur jag kom in på dessa tankarna, 
kanske för att alla tjatar om att jag måste komma ut, 
jag måste gå på nattklubb och leva som en "normal" 28 åring,
men alla jag känner som är 28 år är gifta och har barn. 
Och nattklubb har aldrig varit något för mig 
så varför börja nu? 

"Du får väl gifta dig med Elvis då?" 
Jo, jag får  väl göra det, han finns alltid där i alla fall och sårar inte. 
 



Inga kommentarer: