fredag 14 november 2008

Besviken


Lyckades Sova en timme mellan sjukhusbesöken. Jag, mamma och lillebror har nattpasset hos morfar i natt. Det är ett långsamt och smärtsamt farväl.

När jag kl 21 åkte från sjukhuset idag var jag bara arg. Arg på sjuksköterskan som ville köra ut oss från morfar, men varför i helvete har ni kallat hit oss då? Nej du sköterska visa respekt och låt oss ta ett sista farväl. Är inte du utbildad för hur man ska vara mot anhöriga i sådana här situationer?
All annan personal på avdelningen är dock underbara.

Och jag var/är arg på vissa av mina vänner som bara är så jävla egoistiska just nu. Nej jag kan inte åka 6 mil och lösa dina killproblem som du haft i månader, det är inte därför jag är här uppe, betalade dyra pengar och lämnade allt snabbt. Och nej jag kan inte gå ut och äta med dig just nu, det är inte därför jag är här. Och nej jag har ingen energi eller vilja att umgås med dig i helgen. Och va i helvete menar ni med " hoppas allt är bra med din morfar" nej allt är inte bra, om allt var bra skulle jag inte sitta i rum 10 på avd 18 just nu. Jag skulle sovit mer än 2,5 timme sedan i onsdags och jag skulle inte ringt till er och grinat. Jag skulle inte tagit första lediga flyg och flygit upp, jag menar va faan tror ni? Visa lite respekt. Jag är trött och energin börjar ta slut. Det är smärtsamt att se och allt är så overkligt.

2 kommentarer:

Sara sa...

skickar en styrkekram till dig !!

Anonym sa...

Synd det som hänt med din morfar men dina vänner menar säkert väl, var glad för att de hör av sig iallafall...