Elvis har fått ett nytt smeknamn, "Tjockisen". För första gången i sitt liv har Elvis så kallad Normalvikt, kanske till och med 10 gram övervikt. Och 10 gram är mycket för en liten hund på 5,9 kg.
Min Anorexia hund måste nu fortsätta att kontrollera vikten, han får inte gå upp i vikt, jag tycker han ska banta bort dom där 10 grammen men det tycker inte Veterinären. Det är bra att han har lite hull.
Det är alltså bara 1,5 månader sedan vi knipsade kulorna på Elvis och följande har hänt:
- Mer matglad, kan sätta sig i köket och vänta tills jag kommer och ställer ner hundmat som han glatt glufsar i sig. Hände aldrig förrut. Då fick vi tvinga i honom mat, ni som känner Elvis vet...
- Det kan gå en hel gata utan att han kissar, till och med 2. Innan gick det max 5 meter förrän det var dags att pinka igen.
- Han har blivit mycket mera levnadsglad på något sätt. Lite valpigare och inte alls lika vaktig utomhus. Gör inte alls lika många utfall mot andra hundar längre och blir han exalterad när vi träffar en annan hund är det snarare för att han vill leka än bråka.
-Kan titta på Tv utan att anfalla den. Ligger bara i soffan och följer hundarna intresserat, kan morra till.
- Mycket mer koncentrerad och lyssnar mycket bättre.
- Mycket Piggare och mer levnadsglad på något sätt. Vill inte gå ut för att hitta tjejer utan vill ut för att motionera och hitta människor
Det finns dock en nackdel med att kastrera, förutom att han aldrig mer kan få barn.
Det jag tänker på är att promenaderna har blivit 3 gånger så långa. Men vad gör det? Jag har min Ferrari jag kan rasta honom med och då kan vi gå hur långt han vill, nästan...efter 3 mil måste jag hem och ladda batterierna....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar